justmee

det finns tillfällen
då man stannar upp i sin framfusighet
och verkligen känner hur man växt som människa
att man gått in i en ny fas
ofta beror det något man gjort eller upplevt
i mitt fall handlar det
tyvärr
om att "säga upp" vänskapen med (en som setts som) en av mina allra bästa vänner.
en längre tid har jag känt mej tveksam till vårt sätt att vara (tillexempel, vad vi pratar om)
visst hade vi fantastiskt roligt
men det har inte kännts rätt
att
ha roligt på andras bekostnad
utan deras närvaro
vi umgicks inte så mycket under en tid av olika anledningar
en kväll, när hon -som vanligt - sa en sak till mej - menat som ett skämt - som vi alltid brukat göra
fick min bägare att rinna över.

nu låter det brutalt att säga upp vänskapen med någon på grund av några ord.
 vi blev inte alls osams under den kvällen
men vår kväll blev inte riktigt som vanligt. jag tog än en gång - nu med en allvarligare ton än förut - att det inte alltid lkänns bra....
vi är inte osams
men vi umgås inte som förr
men jag  ser hur du beter dig mot andra nu
det är lika som förr
 du är falsk
jag vill inte ha falska vänner

hur som helst tackar jag för vår tid som vänner
genom dig har jag lärt mig mycket
om hur man inte beter sig mot andra människor
men du har även lärt mej att 
 se värlen på ett lite annorlunda sätt
ett sätt som är bra
och hemskt
 helt enkelt se världen

---

                                                         Att förlora dig som vän

                                                                          har fått mig att växa som människa

                                                                                                          mer än mycket annat

---