justmee

när jag var i åldern yngre högstadiet.
ja altså.
 jag brydde mej inte mer. jag vet alltså inte ens vilket år det var.
 jag miss att det var undder tiden jag hade ponnyn X
jag miss att det var ett år det inte var lika roligt att tävla

oo.. nu b4rast det...
vilken jävla idiot jag var
jaha.... so wath, var miin tanke, mina uttryck, det jag sa. det är väll bara att bota.
inte många besök
jag minns en gång. jag var riktigt riktigt arg på M för att hon nog banne mej tyckte att jag kunde hälsa på på sjukhuset nångång.
hälsa på på sjukhuset
 vilket tidsörsel.
 jag tog min ponny . red en extra tur - på trots för att skulle jag örsla tid på åka till nån som ju öndå bara skulle vara borta, vara sjuk och sen bli frisk, så kunde banne mej dom vänta på mej.
det enda jag brydde mej om var att min liv skulle gå den bana jag stakat ut. men jag tyckte aldrig om att det inte va du som va där. jag var så arg, jag fattade inte hur dukunde ligga där, när du skulle sopa banan för mej. du M måste ju vart knäckta över mej. jag vet att M var det. ja jag vet... det låter verklien som ett typiskt exempel på en unge som vägrar inse fakta. men nä, det var inte så heller. jag vet att ni försökte prata med mej, säga att det kanske inte skulle gå bra. jag lyssnade inte mer än att jag sa nått i stil med att det är bara att bota.

jag minns att du ringde flera gånger varje dag jag var och tävlade. efter och före varje gång jag tränade