justmee

ett av mina stora problem här i världen är att jag har en fruktansvärd längtan efter att åka ut i vida världen och resa.
nä, DET i sig är inte det stora problemet.
Det stora problemet är att jag Hatar Hatar Hatar att flyga (stora plan).
visst har jag flygit några få gånger men det innebär ångest innan, ångest inför hemresan och en tid efter för bearbetning av att jag faktiskt överlevde när jag väl kommit hem. det är mycket tid för lite verkastad.

mitt andra problem är att Jag älskar party och folkmassor. Ett bra ställe att parta och vara bland folk är på Kryssningsbåtar.
Att åka stor båt innebär på något vis nästan mer ångest än att flyga. 'Varför då då? Jo därför att åka med en båt som sakta sjunker måste vara ett av de absolut längsta och plågsammaste sätten man kan dö på.

varför dessa tankar nu då? Jo - för att jag sagt att jag ska följa med på en kryssning i början av maj.

haft en halvtimmes peppsamtal med kusin vitamin nu som kanske fått det hela att kännas lite mindre skrämmande med tanke på att båten bara går till Åland och att man därmed är inom skärgården nästan hela tiden.

tänk om jag kunde vara som hon och vara ute och resa mer än att vara hemma....

det är verkligen knas då det här med flyg och båträdsla inte stämmer överens med den bild jag har av mej själv. det är inte kul när det vänder síg i magen så fort man inte har något annat att tänka på...Men nej. Jag ska inte avanmäla mej. jag ska åka med. Jag tänker inte låta en äcklig känsla styra över mej. jag biter mej fast vid att enda sättet att övervinna en rädsla är att möta och utmana den....  pepp pepp pepp.... åååååå