en underbar dag

vilken underbar dag det var i går.
den blev dock inte lika lång som jag räknat med.
faktum var att jag räknat med att den inte skulle ta slut förrän någongång på morgonkvisten idag.

med facit i hand borde jag nog vara glad att det under omständigheterna inte blev så.

Skidåkning hela dagen (I love). Målet med gårdagens skidåkning var att bli riktigt slut i benen, ett mål jag uppnådde.

hem, ducha och packa ner pumps och locktång med tillbehör  i handväskan och kila till L som ställt till med inflyttningskalas (och fixat riktigt smaskiga "rullar" som tilltugg och största skålen med pastasallad jag sett).

planen var att komma först till festen och piffa till mej samtidigt som livet uppdaterades tillsammans med L.
behöver jag nämna att jag även denna gång misslyckades trots ett tappert försök att komma först?

3/4 av festen gick Tidigt till krogen. NågrA av oss andra stannade kvar his L. till omkring midnatt innan vi hade sikte mot Oscar.

Ett en liten stopp eftervägen planeras in hos J. (vet ej om det var vätske kontroll i sikte). bara en liten stund senare sätter jag mej i soffan. Blundar till och nästa gång jag öppnar ögonen är min första tanke "var är jag" och det första jag säger är - Ska vi inte gå på Oscar snart, men inser lika snabbt att det nog är liiite sent att gå dit. (klockan är nu kanske runt tio på morgonen efter).

det första svaret jag får från J är:
-ska inte du gå och kissa snart?

Jag :eh, Va
J: JA, du har ju inte vart upp och kissat på över hela natten

Vad ska man säga...Det är ju bra att kompisar påminner en om sådant man själv glömmer... även de mest primära faktumen....

Efter detta öppnas en cider till mej. Tack så mycket, men jag tror att jag klarart mej bra utan den.
(fast skulle jag vara tvungen att välja på att dricka en Cider eller äta ärtsoppa till frukost skulle det bli Cider utan tvekan). Varför jag jämför med ärtsoppa?  Jo - Därför  att det var precis ärtsoppa som var den frukost som gällde i J:s lgh.

Nästa Anhalt Blev att trippa tillbaka till L. i Mina mer obefintliga än befintliga strumpbyxor (rekomendation finns att ah något varmare om benen när man bor i ett snöplaskigt medelpad), mina skor med alldeles för höga klackar för att passa in i ett liv med dagsljus och Snöslask och min på tok för snäva kjol som gjorde att jag inte kunde ta längre steg än en myra.
Efter Mycket om och men har jag även tagit mej in på närmaste mack och skaffat nödutrustning (läs: Yougurt, Cola och en brodbit från Ånge Bageri. Chipsen hade L bunkrat upp med (nej jag vet jag gillar i vanliga fall inte chips- men i dag var det gott).
 
Jag hade i allafall blivit försedd med ett täcke när jag vaknade i morse. Det tackar jag så mycket för. Det visade sig att de som var kvar hade lämnat mej ensam där på soffan för en liten stadsvandring med matställen som anhalter. Vilken himla tur att jag inte vaknade under den tiden. Förstå känslan av att Vakna ensam på ett ställe som inte är ens nästan sitt eget? Jag minns åxå att jag vaknade till av att musiken var så hög att jag undrade om stadshuset hade flyttat in till J, men vände väll bara på mej och somnade om. Kan det vara så att sömnbehov förelåg hos mej? Antagligen.

frisering

På torsdag ska jag klippa mej.
Jag ska bara sätta mej i Frisörstolen, ta ett djupt andetag och blunda.
Låta frisören göra Precis vad hon vill.
Inte titta förräns det är klart.

Lite nervöst  är det
 men jag är alltid så tråkig i håret och det kan knappast bli värre än det är nu.


?

varför Blev sista texten i förra inlägget uppstyckat i delar och hamnade på varsin sida ?
varför blev en rad ungefär i mitten uppstyckad med jättelångt mellanrum mellan varje ord?

en dag av rehabilitering/service

la mej på soffan och skulle vila en stund efter jobb och middag i går.
Ställde klockan på 30 minuter (ca 18.30).
Pipandet från den klockan gjorde inte mer nytta än att störa mej i en MYCKET god sömn.

När jag senare vaknar - pigg och utvilad, redo att hoppa i joggingskorna kastar jag en blick på klockan och inser att - nej en liten flicka som jag gör nog bäst i att hålla mej inne istället.
Förflyttar mej till sängen, pratar lite i telefonen och knappar lite på datorn och somnar sedan bums och slår inte upp ögonlocken förrän efter kl. tio morgonen efter.

lång frukost.
en liten tur upp till "muren" på norra berget som gav tid till lite "filosofi"
några timmar fika på staden med Lite ventilering om livets senaste innehåll.                                                                              
Lite Terapi schopping (som även som nyligen nämnts slutade med en del krasch) innan jag gick hem.
Precis utanför uppfarten till min lgh. utför jag ett konststycke som resulterar i ett handlöst fall med blodig hand (nej det var inte så allvarligt, men det gjorde ont för jag hade ingen vante på handen, och kassar runt armarna så jag kunde inte rädda mej själv).

Åt god mat som jag la lite mer tid än nödvändigt på för att äta själv
Soffläge och telefonprat.

21.30 Dags att ta ett beslut om jag ska gå och lägga mej genomgå besiktningen direkt ikväll så det är avklarat, eller skjuta upp det hela till i morgon.   Efter lite velande beslutade genomföra besiktningen - med stor risk att behöva göra om hela servicen i morgon.
           Besiktningen skulle bestå av en liten joggingtur....men det blev nästan 80 minuter och Därmed gick jag igenom besiktningen med god marginal. Man skulle kunna tro att det var en 1000 mila service och inte bara en 500mila service som jag var inställd på när jag vaknade, (det där med att lämna in sig själv på service är inte min replik från början, men jag minns inte om jag hörde den från E1 eller E2 först).

Så himla skönt. Känner mej som en ny människa.
Eller nej det gör jag inte. jag Känner mej som den människa jag känner Mej som när jag mår bra!

Sov gott /en reparerad flicka efter ett par slitsamma - men Oförglömmliga veckor.
 I dessa veckor finns kapitel som -bland annat - utan inbördes ordning heter     SÄLEN 09
                                                                                                                                               LEDIGHET på HEMMA PLAN
                                                                                                                                               LEDIGHET i SUNDSVALL
                                                                                                                                               LEDIGHET I BOLLNÄS
                                                                                                                                               LEDIGHET I GÄVLE 
                                                                                                                                               JOBB JOOBB JOOOBB
                                  

Här kommer ditt LILLA inlägg Andreas.

Jusst ja...Idag när jag var på stan och fikade uppstod en liten disskussion angående bloggande. Den jag pratde med var uppenbart störd över att jag inte skriver andras namn så ofta i bloggen.
Det är sant, det gör jag inte och det kommer jag inte att göra i fortsättningen heller.
Men jag lovade ett inlägg med ett namn (under hot om diverse tillhyggen om jag inte gjorde det)

Idag har jag vart och fikat med ANDREAS och hans vän M.

fulla gatstenar

(nästan) ALLTID när jag handlar tar jag minst en kasse mer än jag behöver.
Det gjorde jag inte idag.

Så Därfor
hoppas att gatstenar kan bli fulla
Ännu mer hoppas jag att de kan ha riktigt roligt om de är fulla.

Om så skulle vara
Då skulle det kanske bara kännas Surt Istället för Så Jävla onödigt surt att Att gatstenarna Krossade alla flaskor som låg i två kassar från systemet - och drack upp allt innehåll när kassarna gick sönder med ungefär 1½ sekunds mellanrum. 

Det var nästan lite pinsamt att gå in på bolaget igen och upprepa proceduren . Den gången gick det dock fortare att handla eftersom jag visste vad jag ville ha.

om jag hade ett trollspö

om detta trollspö endast skulle kunna användas 3 gånger och endast till att få vänner att må bra/ge svar på frågor, ja då skulle jag utan tvekan vifta med spöet över två personer nu.

det är frustrerande att veta att människor mår dåligt utan att kunna göra allt bra.
Att finnas till kan man alltid, men vissa har många problem och funderingar som är så djupt rotade och ihopmixade med varandra att de omöjligt kan redas ut och göra allt bra som genom en handvändning.


härliga sovmornar?

det bästa jag vet med sovmornar är att inte behöva vakna till någon väckarklocka
äta frukost i lugn och ro
ta en promenad/joggingtur och efterdet hinna med tillexempel en fika med någonsötnos innan jobbet.

det är allt annat än vad dagens morgon bestått av (ok - jag vaknade inte av någon väckarklocka ).
promenaden blev från sängen till köket, från köket till duchen, från duchen till garderoben och nu sitter jag här och ser till att jag kommer försent till jobbet vilket kan ses som mindre lyckat då jag måste lusla Varenda liten skrift som finns sedan en vecka tillbaka före kl. 15..... 

efter en veckas semester

en veckas semester avklarad.
om jag känner mej utvilad? nja, det kan jag väll inte påstå, däremot har fått lite ny livsenergi, och det känns som det är länge sedan jag var på jobbet - och det är väll huvudsaken?

inte för att jag misstrivs på jobbet, men alla behöver en paus från den vardagliga cirkeln ibalnd. anser jag.

dsöaj

jag tycker det är märkligt att man kan få en känsla för en viss människa, att det är en människa man skulle trivas bra med att ha som en av sina nära - trots att man bara setts en kort stund.
hur vissa människor efter ett kort möte kan få det att kännas värt att åka långt eller vänta länge för att man ska få tillfälle att umgås lite.

iband har sådan känsla lett till lyckade bestående vänskaper.

någon gång har det lett till vänskap som vuxit fram på tok för fort och slutat på samma sätt som det lätt blir om man låter, vad man tror ska bli, kärlek växa fram för fort. det slutar med ingenting. som tur är kan man då ibland säga att "det var iallafall kul så länge det varade.

Ibland när det växerfram så fort kan man tilloch med vara medveten om att det inte kommer att bli något bestående,men man struntar i den vetskapen och bara lever precis här och nu. Vid ett tillfälle har det för min del vart En vänskap av senaste slaget. tyvärr önskar jag att jag kunde dra ett streck över hela den "vänskapen". men men, det är länge sen nu, så undrar just varför jag ska älta detta? jag lärde mej ju iallafall något. Vad vänskap inte är och hur man inte beter sig mot andra människor.

andra sorters vänner är de man haft "hela livet". nu förtiden kanske man inte har den bästa kontakten med - men rätt vad det är kan man bli upprigd vilken tid som helst på dygnet - eller ringa själv och man kan prata om vad som helst hur länge som helst m- och det känns som det var en kvart sedan man pratade sist. någon eller några sådan vänner tycker jag att Alla människor i hela vida världen förtjänar.

en annan typ är de man i vanliga fall Aldrig umgås med - men som är ett givet kort när det är dags för festligheter. 

oj.. ja många varienter finns det men jag ska inte rabbla upp fler... jag skulle bara skriva en enda liten rad, men det blev fler och fler då jag började fundera över varför jag ens började tänka på det... jag kom fram till att nu  i slutet av veckan träffade jag en av mina bästa bästa sen tiden innan jag flyttade till s-vall, och jag saknar henne så mycket att tårarna är nära. 
speciellt när situationen är sån att jag bara skulle villa vara hemma och ta hand om henne pågrund av vissa idiotiska drag av någon som har en stor del av hennes liv......
      


long time

oj... det här var länge sedan... närmare ett halvår sedan faktiskt.
och trots det långa avbrottet som gett god tid att samla ideér till att skriva - har jag fortfarande inget vettigt att skriva, så jag återgår till att städa kökssåpen i stället.