uhö

jag visste väll att det skulle bli så här...

tvivlade jag ens nån gång?

nä, jag tro inte det... men jag bestämde mej för att levda i nuet...
och det var skönt...

ungefär som att komma bort från en del av livet en stund...

again

nu gör jag det i gen....
nu har jag gjirt det i gen...

timmarna efter skolan (sjukhuset)

 borde jag suttit pannkaka å pluggat....

va gjorde jag dp?

 gick å tränade i några timmar i stället, kom hem, tog den där lilla ducchen, å tänkte banne mej, nu är ja fit för ett par kapitel....

men... jag
ska
bara
ringa ett litet
kort telefonsamtal först

en och en halv timme senare
är
 klockan
nu

nu sk ajag bara det
och det
och det
och sen ska jag inte plugga för då kommer jag inte att kunna sova
för att alla psykoser å peronlighetsstörningar kommer att snurra i huve...
 så jag går å lägger mej i stället och kan inte sova
efter som (det så alldeles överanvända ordet) ångesten över att jag verkligen borde pluggat
virra runt i stället....

 hugget som stucket lixom...

fine..

...tänk att ett tonfall kan ge såna känslor
såna konsekvenser

trots att orden säger något helt annat

är det bättre att inte säga nått?
en del sägeer så..
 men å andra sidan.
 säger man något fel, då har man ju ändå sagt vad man eg. tänker, fast med andra ord...
det är nog inte många, som misstar
fast "tonfallsmänniskan" tycker sej va så smidig.

synd att dom sällan får det bekräftat.

för någon vecka sen...

... först...  fattade jag inget
svarade "jaha" vad bra... så där flyktigt som att någon bara sagt typ "jag tog med mej det när jag ändå skulle förbi där"
- sen
grät jag

av lycka

mmm

jag förstår
så mycke mer än ni tror
jag förstår så mycket mer än jag ibland vill
ofta är det bra att förstå
 men det jag menar nu
det vill jag inte förstå
så jag försöker att ignorera det
men -gör det
- eller ta upp problemet
- men

skulle jag sga det till nån, som inte är berörd av det - bara för att ventilera
skulle jag ju få svaret
strunta i.....
eller
 ja men ta upp det då.

- det är så jag skulle sagt själv. det sista iallafall

men
jag är inte dummare än att jag vet vad jag skulle få för svar
så det känns menlöst, sen skulle det bli såå bra under några dagar, kansk vecka, samvetes brA.
  men å andra sidan kanske det skulle bli en tankeställare. en tankeställare som spec. en skulle behöva. rakt igenom och uppifrån å ner.

men men....  jag får väll bara smaka på gammal ost
 coh nästa gång

blir det inte såden här gången lovar jag på ett annat plan än det jag skrev om det jag Skrev I går först.

Jag skulle bara vilja förklara

men skulle jag göra det, skulle jag bara ställa till ett virrvarr av tankar i gen.
det är dumt.
till dina vänner säger du att du släppt det hela. det har du gjort åxå.. till ytan.
men till mej säger du annat.
skulle jag förklara, skulle du kanske göra något, jag inte kan leva upp till Nu..
så skulle jag förstört allt i gen.
men jag skulle vilja förklara.
bara för att ha gjort det.
 men skulle jag förklara, skulle det låta som det var ditt fel.
 men jag vet inte varför jag gjorde det.
eller jag vet.
 jag skulle kunna förklara det.
men. Fan
först var jag osäker.
inte på känslorna.
utan på annat som är så fåfängt att jag inte ens nämner det.
eller...
  andra kanske inte skulle tycka det var så fåfängt, men det är en grej som  (jo. i vissa fall) men inte i det hr fallet, någon människa borde bry sej om.
men vi hade vart ute.
jag gick hem till mitt.
 jag minns verkligen.
 jag satt på golvet.
 jag hade så ont i hjärtat. jag undrade varför i helvete jag skulle vara så här?. varför jag skulel va så jävla... hittar inget ord.
jag svalde min stolthet. jag ringde dej.

det var guld. jag är säker på att det skulle vart guld.
du ställde mej en fråga. väl menad. inget dumt eg.
men jag fick bara en sånd är - och vad fan menar du med det - (fast jag sa inget), utan gick bara hem. hade jag inte gjort det hade det sett så förbannat annorlunda ut.
i månade efter visade .... äää..... hur som helst. hade jag inte gått hem på grund av en mening, som gav mitt för den kvällens beslut en törn. bara för att jag gick hem, var jag tillbaka på noll.
 jag vill bara tala om att... hade du inte sagt så, hade det sett så annrlunda ut...  hade du inte sagt det som är en naturligaste frågan i världen, hade jag inte gått hem. men kunde du inte bara gett fan i fråga just precis då!det var fel valt tillfälle!

nje. jag har inte som känslorna kvar, men jag har en sten i hjärtat av att sårat åxå dej.
jag tycker itne om att såra - ändå gör jag det så ofta...  för det mesta omedvetet. fram till den stund jag blir medveten om det. som tur är är ger det mej mest en taskig känsla av att jag sårat någon. det är  inte samma känsla som när man verkligen sårat någon som man faktiskt å verkligen tycer om och bryr sej om!

46ej

efter nitoelva inlo0ggningsförsök.. men ändä...

varöfr längtar jag alltid hem till  när jag vart ute å fetstat?

när jag typ går hem själv, lixom, inte att hpon ska se mej, men bara.. hem...
 men nu ärjaghär
 och jhar det bra häråxö+å?

vad gör man?

när jag var i åldern yngre högstadiet.
ja altså.
 jag brydde mej inte mer. jag vet alltså inte ens vilket år det var.
 jag miss att det var undder tiden jag hade ponnyn X
jag miss att det var ett år det inte var lika roligt att tävla

oo.. nu b4rast det...
vilken jävla idiot jag var
jaha.... so wath, var miin tanke, mina uttryck, det jag sa. det är väll bara att bota.
inte många besök
jag minns en gång. jag var riktigt riktigt arg på M för att hon nog banne mej tyckte att jag kunde hälsa på på sjukhuset nångång.
hälsa på på sjukhuset
 vilket tidsörsel.
 jag tog min ponny . red en extra tur - på trots för att skulle jag örsla tid på åka till nån som ju öndå bara skulle vara borta, vara sjuk och sen bli frisk, så kunde banne mej dom vänta på mej.
det enda jag brydde mej om var att min liv skulle gå den bana jag stakat ut. men jag tyckte aldrig om att det inte va du som va där. jag var så arg, jag fattade inte hur dukunde ligga där, när du skulle sopa banan för mej. du M måste ju vart knäckta över mej. jag vet att M var det. ja jag vet... det låter verklien som ett typiskt exempel på en unge som vägrar inse fakta. men nä, det var inte så heller. jag vet att ni försökte prata med mej, säga att det kanske inte skulle gå bra. jag lyssnade inte mer än att jag sa nått i stil med att det är bara att bota.

jag minns att du ringde flera gånger varje dag jag var och tävlade. efter och före varje gång jag tränade

färdig

japp.. det är jag med henne.
hon var min kompis.
det känns fel att säg vän.
 visserligen bodde vi med varandra en period, vi sa allt och gjorde allt
men hon hade attidyter mot andra som jag ändå inte var med på.
vi var borta från varandra ett tag

nu har det gått relativt lång tid
 vi träffas inte mer än på gemensamma fester etc.
jag tycker ite om hennes sätt
 jag tänker inte vara orevlig
 hon är välkommen hit
 men jag tänker inte lyfta ett finger för att få till baka vänskapen
punkt

28-2.2

det helt klart hemsakste jag någonsin vart med om
 inom vården
var en gång för flera år sedan
jag var innepå ett rum med en uska.
tillsammans höll vi på att fixa med patienten.
 det var en mycket trevlig man.
vi pratade med honom
den lilla parentesen som blev riktad till mej isrllet för patienten var inte eg. att tala över huvudet på patiente. för patienten var äändå involverad.
vi stog och pratade om patienten och att patienten skulle få träffa läkaren senare.
bla bla bla
uskan: ja det blir nog gansla snart, jag såg dr.........  här utan fö för et tag sen.
jag och pat:..... ahaaa    (pat. ahaaa, kunde läsas som aha.. vad bra, och mitt ahaa unge fär som, ahaa, ja vad bra, men jag vet inte vem läkaren är)
uskan:du vet vem dr....... är va
jag: näää dte vet jag inte riktigt tror jag eller.. ä det hon som ser ut så......
uskan: ja presis...  doktor.... hon ä läkare för palliativa patienter
pat: åhaaaaa

fortsättning följer....

det sitter så rotat i mej... så hemsk..  känsan i mej kan inte jämföras med vad varken uskan - borde - känna - eler pat. efetr det sättet att få veta. men i mej vill jag säga det.  dte ä det hemskaste jag vart med om. käslomässigt sitter det sjupare än nu ks jaginte dra jämföreser. men jag vet själv vad jag jämför med... och det är typ allt hemskt jag kan komma på.

happ.. ja ja... det hade väll absolut inget med den här lilla dagboken att göra... det bara ploppade upp lixom nä jag satt här och skrev på mitt arbete om trst och kommunikation. ploppade upp så där, som det gör nästan varje dag. nästan lika ofta som jag på mina vänner T och T som för ett par år sedan tog livet av sig. med nästan eksakt ett års mellanrum.
 och E. min gymnasie vän, som i somras dog av cancer. det år inte att föresälla sig hans känslor. han hade själv planerat sin begravning som var hemma i deras trädgård. *snörvel*

turids bitterblogger..... tur attd en bara är en tiondel av eler kanse bara rättare sagt en hundradel av det innehållet som turid för det mesta känner och bluddrar ner....för att inte tala om.... lever ut!..... men så är det väll kanske....  störrebehovatt skriva om det som inte är 100%... det andra är ju bara såå  bra som det kan vara....
dagens tanke... vilken felbild man måste kunna få av människor genom att endast smygläsa deras dagböcker.....och inte känna dem själva:)
vad jag försöker sägaär att jag eg. har det så jäkla bra.

28-2

*nu grinar jag*.. nej det gör jag inte... men nästan,. hade skrivit en och en halv sida om dagen.
det var mycket känslor

litet kalas ett enda krach

härlig helg...
 jobbade till halv tio på fredan... när jag kom hem, lät det som det var fest i minst tre lägenheter i varje korrodor på varje våning.... kul....  många som skrivit tenta antar jag... själv gick jag hem, små städade lite (vilket inte alls skullemäras 24 timmar senare..´) och pratade i telefonen... lä mej rätt tidigt och ara mös... (  ja det var den här natten jag fick hjärtat i halsgrtopen och trodde det var mördare och rånare som tog sej in till mej). vaknad rätt tidigt på lördan-....  kilade om kring och hann göra en väldig mass saker utan at stressa... såsklönt... skolan, bilbblan,. konsum med emilia, hämta böcker apoteket med emilia och sen till akoset,....  till bolaget... jävlar vad folk...  åsså jusst ja... roligast av allt... värsta sur killen i kassan... när jag skulle betala... ja asså.. åsså ska jag ha legg på er BÅDA)... vi ba .. a.. jo men visst:)... han fick som han ville och vi fick det vi ille:)

  hem å käka å grejja i gen, och senare var det dags att hämta C på tgstationen....  knas bollen som lycats få tag i biljetter för över 400 för att komma hit (  normalt kostar det 147 kronor)...aja.. mat å vin här då, med C och E.... lite senare kom E & S ner och sällskapade lite.... det blev förrästen rätt mycket vin... vin bev här hema kvällen...  i faten när vi var på väg til för festen så fick vi nått annat för oss.... men så blev det å kul hade vi ändå...

endast ett glas krachades och en klädhängare rasade ner och hjorde ett helt kik hål i väggen....

 fick två jättefina tavlor av C...  kanske borde låta han singa dem, så kan man skryta runt med att man har ett orginal när han blir kndis*skrattar*... och hjälp att sätta upp ljusstakarna.... jättefint blev det...

 
låg kvar i sängen bra länge...  blev inte pigg på att kliva upp när man blickade ut över lägenheten... (men nu är det städat och fint)....  

  puttrade runt....  åt scones...
 
fika på charm...   med tre söta... två härifrån och en hemifrån då såklart...

 sen bio.... se upp för dårarna dårarna stängs!!!!

sen skulle vi ha såå bra å gott om tid till att lämna C på tåget.
  när man hör nån som svär över... var fan är tågbiljetterna mina då?
dom ligger kvar hemma...  vi siktar in oss på etttr räcerlopp hem efter bion och ner i gen....
i söndagen ( och dess pigghetsfaktor i bagaget) blev det en lgn promis till stationen och C fick köpa nya biljetter.....

  biljetterna l¨g fint å bordet hemma nu när jag kom hem...
 nus kajag fika  och äta och allt sånt, mysa soffan, framför tvn, bli tröttare än jag r och sova... i morgon är det dags för dag ett med studentsal.....

 pussel

fet tisdag

20/2

idag ska man äta 
-som skrotnisse sa-
temlor!
oo.. jag tycker om.. man ska äta mist tre stycken
med extra flosocker, som kompensation för mandelmassan man gräver ur.
och varm mjölk
massa varm mjölk

fast jag vet inte, om jag mest tycekr om själva temlan, eller jusst att man bara ska äta massa semla i den här tiden....

en liten grej...

...kan värma
en liten grej
bara en liten
som för andra inte har ett värde mer än att det är en pryl
kan betyda så mycket mer för en
om den kommer från
någon eller något betydelse fullt






ikväll är det lite omvänt
igår var det som det var då
2 som tänkte äta middag
en som halkade med
den som halkade med
var party sugen
den lugna hemma kvällen slutade med tre fyllor
av slaget
att vi nästa dag var glada att det inte var mer än typ två personer ute på kåren när vi typ efter ett fick för oss att vi sulle dit
vi var två som kom dit
en som banga

ikväll var det två som skulle äta middag
en tredje som halkat med
mest för att slippa vara ensam
hon rör sej inte fortare än en snigel idag
och hon som bangade
tycker vi andra beter oss som vi är på begravning
hon vill dricka vin idag
hon har nästan övertalat en
inte den tredje
hon tog med en hårdsmörgås
för att ha något att knapra på om
det skulle
bara inte fungera
att äta den förmodligen utsökt goda middagen som det nu ska bjudas på
det är hon som tog hissen från tredje våningen
till andra våningen
kl. 7 på kvällen
för att sviterna efter gårdagen inte släpper

 vi är två som kunnat rakna våra bakfyllor
den ena kunde lägga sin på topp3
den andra på topp 2

konstigt
full som ägg var vi
 men fyllorna kan inte rankas lika högt
det är lite orättvist

det är en sån här kväll man ska kunna ha
sitta med vänner och inte säga så mycket
men det som sägs är av betydelse
att bara vara

efter lite dektektiv arbete
så hittades taxi kvitton
alltså åkte vi taxi hem
men hur fan kom vi dit:)?
 
ha ha

   mycket hände
mycket sades i går

 det räcker så

  men nu ska vi försöka äta lite!


 puss

en liten grej...

...kan värma
en liten grej
bara en liten
som för andra inte har ett värde mer än att det är en pryl
kan betyda så mycket mer för en
om den kommer från
någon eller något betydelse fullt






ikväll är det lite omvänt
igår var det som det var då
2 som tänkte äta middag
en som halkade med
den som halkade med
var party sugen
den lugna hemma kvällen slutade med tre fyllor
av slaget
att vi nästa dag var glada att det inte var mer än typ två personer ute på kåren när vi typ efter ett fick för oss att vi sulle dit
vi var två som kom dit
en som banga

ikväll var det två som skulle äta middag
en tredje som halkat med
mest för att slippa vara ensam
hon rör sej inte fortare än en snigel idag
och hon som bangade
tycker vi andra beter oss som vi är på begravning
hon vill dricka vin idag
hon har nästan övertalat en
inte den tredje
hon tog med en hårdsmörgås
för att ha något att knapra på om
det skulle
bara inte fungera
att äta den förmodligen utsökt goda middagen som det nu ska bjudas på
det är hon som tog hissen från tredje våningen
till andra våningen
kl. 7 på kvällen
för att sviterna efter gårdagen inte släpper

 vi är två som kunnat rakna våra bakfyllor
den ena kunde lägga sin på topp3
den andra på topp 2

konstigt
full som ägg var vi
 men fyllorna kan inte rankas lika högt
det är lite orättvist

det är en sån här kväll man ska kunna ha
sitta med vänner och inte säga så mycket
men det som sägs är av betydelse
att bara vara

efter lite dektektiv arbete
så hittades taxi kvitton
alltså åkte vi taxi hem
men hur fan kom vi dit:)?
 
ha ha

   mycket hände
mycket sades i går

 det räcker så

  men nu ska vi försöka äta lite!


 puss

xr

vem tog min identitet?
den jag känner mår bra av att skutta omkring och vara glad

den som bor i min kropp nu
mår dåligt bara av tanken att resa sig...






varför ittade jag min plånbok
undert alla trosor och BNhar i mellersta lådan nyss
inte i min ficxka

jag vågar nte kolla vad som r kvar i den

mina tänder skakar

jag tror det kallas fylle frossa
jag borde sova tills i eftermiddag
för att få den sömn jag behöver
jag skulle klivit upp för två timmar sen för att hinna göra allt jg ska
jag är vaken nu
för lite sömn
jag gick hit från set som assisterat säng under mina sömn timmar
 jag känner det
 inget av det ja skulle gjort
kommer att bli gjort
var går dags kvällen värd att må så här?
är gårdagen värd nack värken 

jag vaknade hoprullad som en knölig stumpa på badrumsglovet i klädd jeanse och e halv bh
 med ett avgnagt kotlettbn på tröskeln


igår kräktes kjag för tredje gången i sambad med fylla
eller kanske fjärde gången
jag har kräkas en gång när jag va bakefulll åxå
jag haar att kräkas
 men nu skulle jag betala en femma för att få kräkas


jag fick det jag tjatat om sen ett bra tag nu
 en gris fylla
 och jag tackar vem ja nu ska tacka för att det blev en fredag
eftersom vi råkade gå ut
och det där med var två persoer + odm som jobbade där vi gick
 den ena kan få må gott på att va inte fullast för en gångs skull    det bjuder jag på
 och den andre kan jag inte anat än hoppas att jag aldrig mer träffar
 eller inte för att han var elak
 och kanske inte aldrig mer hller
 men om tillräckligt länge för att han inte ska känna igen mej
 men jag ehöver iafall ite känna nå kalla kårar över attt räffa människan eftersom jag inte har en aning om människan ser ut


jag tror jag ska sätta en stämpel i pannan..... nykter tills vidare


 mycket mycket sades i går
  saker ag ite es tänker försöka sätta ord på
 saker som kommer att behöva upprepas
 och upp repas


 tack
tack

och fylla har det

hejhopp

ty ker m mer än jjag Vetat om
'
fel
 tyycker om mer än vi vetat om'
fel
men rätt
 tack
vän''
'



ok

det här blevinte som första gången, men jag kan inte rå för att bloggen alltid sluater när jag  ska posta n¨tt

you know hwo you are


en fredag kväll

sitter hos bästa emsa
VM på Tv
 jag mår dåligtr
men som emsa nyss sa
hade dui fortsatt åka skidr
hade du inte sutit här nu
tänk så rätt hon har

tänk så bra jag har det om man öppnar ögonen och ser  hur vissa andra har det

att förlora en vän

det finns tillfällen
då man stannar upp i sin framfusighet
och verkligen känner hur man växt som människa
att man gått in i en ny fas
ofta beror det något man gjort eller upplevt
i mitt fall handlar det
tyvärr
om att "säga upp" vänskapen med (en som setts som) en av mina allra bästa vänner.
en längre tid har jag känt mej tveksam till vårt sätt att vara (tillexempel, vad vi pratar om)
visst hade vi fantastiskt roligt
men det har inte kännts rätt
att
ha roligt på andras bekostnad
utan deras närvaro
vi umgicks inte så mycket under en tid av olika anledningar
en kväll, när hon -som vanligt - sa en sak till mej - menat som ett skämt - som vi alltid brukat göra
fick min bägare att rinna över.

nu låter det brutalt att säga upp vänskapen med någon på grund av några ord.
 vi blev inte alls osams under den kvällen
men vår kväll blev inte riktigt som vanligt. jag tog än en gång - nu med en allvarligare ton än förut - att det inte alltid lkänns bra....
vi är inte osams
men vi umgås inte som förr
men jag  ser hur du beter dig mot andra nu
det är lika som förr
 du är falsk
jag vill inte ha falska vänner

hur som helst tackar jag för vår tid som vänner
genom dig har jag lärt mig mycket
om hur man inte beter sig mot andra människor
men du har även lärt mej att 
 se värlen på ett lite annorlunda sätt
ett sätt som är bra
och hemskt
 helt enkelt se världen
                                                         Att förlora dig som vän

                                                                          har fått mig att växa som människa

                                                                                                          mer än mycket annat



gykuy

en dag när jag var ute och promenerade
jag minns inte var jag var på väg
men jag minns att när jag kom hem

prinsen och draken

du skulle vart en prins
jag vet det
antar det
men jag var ingen prinsessa
det är någon rädsla
som jag vet var den kommer från
men det är så länge sen
jag borde gått vidare
är det så länge sen att rädslan gått över i någon stolthet som inte borde finnas
 något jag för det mesta hatar
jag var en drake
 du var tapper
du slog för ta mig ner på jorden och komma åt mitt hjärta
efter en tid gjorde du det
kom åt mitt hjärta
men det insåg jag inte riktigt förrän du börjat ge upp

nu vände rädslan som vart rädsla till rädsla för att såra stoltheten
jag satt hemma
jag visste att du var hemma
jag ringde dig inte
 jag gick inte till dej
nej jag låt det bero

du skulle blivit livets kung
jag skulle blivit livets drottning
tillsammans skulle vi regerat
så jävla bra

du behöver ju inte berätta

du behöver ju inte berätta.            det är en mening jag fått höra många gånger
nähä... varför inte då?                    det är en minign jag sagt många gånger
nämen varför?                                
jaa.. varför? det är väll inget som folk har med att göra? man behöver inte prata om allt. FÖR FOLK HAR ITNE MED ALLT ATT GÖRA.                            det är meningar jag hört många gånger
nähä. ok.                                           är detfaktum jag accepterat många gånger

nä, jag berättar inte det jag inte skulle berätta, men principen försvidare, och jag för den vidare.
men även om alla inte ska veta allt, kanske det inte skadar en att berätta lite iallafall?

nä. stäng in allt                                Prata med mej om det är nått
ta emot allt men ge inget                                              
 ge allt                                                                                                belasta inte
 men ta inte emot något

men - ta åt dej                                     Klart som fan att jag inte pratar med dej
                                                               

                                      men jag skulle ofta vill kunna göra det

                                                                                                                                         men utåt ska det vara prinsessartar
och det är precis vad det vart. jag är säker på att prinsessor saknar många bitar.
ett hål som aldrig kommer att kunna lagas

och vart fan har DU vart?
du har aldrig visat en känsla
mer än i prylar
ok
 dina prylar är verkligen ditt sätt att visa det
 det har jag ingen som helst tvivel i
men på djupet
kanske det skulle finnas ett å annat man inte köper till sej
jag vet Att du många gånger vart mer på mjin sida
 men du har inte orkat argumenterat och rättat dej efter förhållningarna
även om du smugglat åt mej en del bitar på ditt sätt. vi har jaft våra pakter - det :)
men vad händer med dej nu?
du är dej inte lik du heller

och du nummer ett
du ändras åxå. alla ändras du ändras till det bättre. det är jag tacksam för.



men alt är inte som det ser ute att vara
inte heller vad det låter att vara






men DET ska du inte bry dej om.
                                                                              nä men vet du vad. så har jag ALdrig sagt

 men sluta nu. det vet jag att jag sagt

                                                                                                    jaha, men tänk om då.....

av vilken anledning                              klart du ska                        

                                                                                                    du har hela tiden vart så jälva rädd att tappa greppet
tyvärr tappade du det på tok för tidigt - bara för att du var så rädd att tappa det.....


wath´sdamatter

varrför?
varjegång
varje gång lovar jag mej
men varje gång tar jag det jag lovat mej på för stor allvar
för att försöka något som jag tror är jag
eller går in på det för mycke
men det är inte jag
det kunde vart jag
men det blev inte så jag blev
 och varje gång
blir det som det inte ska
så jävla besviken


men Nej..

..det är inte
Är
inte gott med lakrits.

sisådär en gång per år eller vart annat, kan jag få för mej att jag är sugen på lakris och smakar en sån. men uff. varjegån, blir jag lika påmind om varför jag inte äter lakrits.
varför äta sånt somär nästan äckligt?

jag får ungefär samma påminnelse av lakritssmaken, som jag fick den veckan när jag var kattvakt till två tolvveckors kattungar. det fick mej verkligen att komma på varför jag nog aldrig velat ha katt.  eller ok. dom är jäkligt söta när dom är tillräckligt små (vilket dessa två mot min vetskap när jag sa ja, INTE var), och dom kan vara trevlig när dom är stora. om dom är någons annans och inte fäller ut sina läskiga klor.


och emelie.
känner du mej så dåligt, att du känner dig tvungen att fråga om jag kan byta just det, några fryspåsar mot några bullar?

bullar däremot är något som är gott. lakritsen kommer aldrig att ta sej upp i den klassen. never ever

vardasglädje

ok. förutom en hel låda med godis, som jag å A tog en promis å hämtade ut på den avlägset (iallafall från vårt hus sett) belägna OkQ8....
så bröts mitt grå med ett telefon samtal i kväll
 ett telefonsamtal som blev på tok förlångt för
att min ide om att plugga skulle ta samma väg
som den gjort hittils under den här kursen.
men
 för i kväll var det värt det:)

nämen

ohoo
titta!
jag finns!


shit pomfritt

gluggade igenom min sida. det har jag nog lixom inte gjort förut.
jag har mest skrivit, och sen tryck på någon av de två spara knapparna nere till vänster.

det var nästan lite skäry!
bara en massa tråk å jobbigheter ju!

jag bara börja fundera typ..  wath...   är det jag som skrivit det här?
det är ju lixom inte så jag är jag!?

men å andra sidan. skrivkrampen kommer väll till liv när det är sånt som vill ut.
när allt är på topp sätter man sej (iallafall inte jag) och bluddrar. då finns det ju så mycket annat att göra. å leker ju livet ju bara.!

så för att bryta det då, så lär jag väll skriva nått skoj:)

och mitt dagen glädjeskutt i hjärtat blev när E ( ja e nummer 25 eller nått, efter som typ hur många av mina kompisa som helst verkar ha en förmåga att börja på E....  nån slump eller;)?) hörde av sej, å sa attall var klart och i det mesta inflyttat här i stan nu!...  wee va skönt!

ok. det va kanske inte en så rolig sak, men det var, åh... så  roligt tyckte jag!

näpp pepp...  nu sk ajag ta å göra mej en liten milkschejk, fast på yogurt, glass å blå bär, och några smarrens mackor å mysa ner i soffan och vänta på att john blund kommer för att lyfter upp mej i sängen och stänga mina ögonen.

j

jag ljuger
för mej själv.
 nä, jag ljuger ite nu
 men jag tror jag ljugit hela mitt liv

och det kan jag med facit i hand tala om varför, men det tänker jag inte göra. utifall jag råkar trycka på "spara och publicera" istället för " spara i utkast".
     


 men livet börjar komma i kapp mej och jag arbetar i det tysta med det. jag tar små bitar  i taget.
 i bland bara bestämmer jag mej för at vända, och då forsar det ut - inte allt, men valda bitar, tycker jag att de är då. med mer facit i hand, kanske jag skulle låta bli dom där ruscharna.

nä, nu fegar jag ur i gen. nä, inte fegar ur, men skrivbehovet är större än ofta. tar det för mej bara själv. alla ska inte veta allt helt enkelt.





vänner!                                                                                                                                                            det finns

vill bara säga att                                                                                                                        några jag saknar mer än andra
 
vad vore livet utan dessa underbara varelser?                                                               men det bästa med dom -                                                                                                                                                                          äratt                    
                                                                                                      dom ändå altid finns! även om det längre inte är                                                                                                                                                                         gångavstånd             till                                                                                                      dom!                                              



.

jag kan inte sätta fingret på vad
men något är det som inte känns rätt.
något måste va lite på snett, efetrsom jag inte en fick tilllbaka humöret efter träningen.
sån är jagträning + mat.löser det mesta.
sån är jag

fast det är ju inte helt sant.
vi hade en jätte kul träning
 och den käslan ska sitta i.
men den som bara spolades bort
nån som satte blytyngder på fötterna
nån som satte en ryggsäck full med stenar på mina axlar
nån som satte en fotboll i magen på mej 
när jag gick över vägen mot brandtrappen.

ärr

om du kunde förstå
vilka spår ditt handlande satt.
jag saknar dej så

vad var det som blev fel?
varför blev det som det blev?

nej, det är inte lätt,
tiden läker alla sår, sägs det.
men banne mej, hur lång tid ska det ta?
eller är det läkt, men på något vis fel läkt, så ärret stramar som det inte ska...

tankar kommer å går. dom kommer snabbare än dom försvinner.
tankar som upprepas. som försöker ta sej någonstans, men dom verkar vara som fast knutna i ett rep. dit men inte längre. 
    en i andras ögon ovärdig detalj kan väcka minnen, minnen som man bara vill hålla fast, kanske kunna göra om eller på nått sätt utveckla, men så kommer verkligheten i kapp, och man vet att - så kommer aldrig att bli.


men tack min underbara vän, som jag hade vid min sida i samband med detta. utan dej. utan er, och utan alla er, hade det nog
 nä, jag orkar inte, jag vet vad jag känner....  orkar itne skriva, men jag tar en stund å tänker i stället.... brukar åxå hjälpa ... lite iallafal...  för tillfället.


sinnesstämmning...

nä, det är inte i bott, men låångt i från på topp...
små detaljer som kan vända så ut och in på allt....

jag vill inte
 jag vill inte åka tillbaka till sundsvall ikväll
jag vill faktiskt vara kvar här.
 å ha minst en vecka till som liknar den här...
party nästan var kvall å gamla sötisar...
 å dagar som denna...  varmt å skönt...  ligga i gräset nere vi vattnet....  små prata lite...
bli arg på myrorna och i stället parkera på studsmattan som befinnr sej en liten bit ovan gräshöjd (myrhöjd) i några timmar...

inte som jag tänkt mej

...  blev helgen..
men det är väll itne allt för ofta det blir så heller...
planen var uppsala...den planen var typ superbestämd sen ett år till baka (även om det sista veckorna har blivit lite ändring i VART till uppsala jag skulle....
det blev gävle i stället...
nåja..  halvvägs iallafall!
 men ett gott sällskap kan sätta sprätt på vilken öde ö som helst !

Ett spontant powernap på 45 min. med tre utslagna sessor utbredda som platta pannkakor i bredd på en säng...  sen är livet i kapp i gen efter en natt med mer kalas än sova!    
tänkt att det är så här det känns att vara ledig!  

Tack sötnosar för den här helgen....